Miljö och flexibilitet i fokus när Universitetssjukhuset Örebro byggs ut

En ambulans rullar in under den gigantiska betongkonstruktionen. Kranen, som har stannat för att släppa fram den, fortsätter snart i maklig takt fram mot lastbilen där fyra stålbalkar väntar på att lyftas ett 40-tal meter upp längs den nakna betongfasaden.

Vi bevittnar scenen från sjunde våningen i H-huset, byggnaden som uppförs vid Universitetssjukhuset Örebro (USÖ) som ska rymma högspecialiserad vård. Väggelementen på våningsplanet har monterats, men en kall höstvind smiter in genom fönsterhål och inte minst uppifrån. Takbjälklaget, bestående av långa TT-plattor, håller på att monteras men är långt ifrån klart.

Ambulanserna måste fram
Adam Lennartsson, projektchef hos NCC, följer en balk med blicken, den svävar sakta in över våningsplanet, hängande i tornkranens linor.
– Det faktum att vi bygger det nya huset framför det befintliga sjukhuset har varit en av de stora utmaningarna, vi måste säkerställa att ambulanser alltid kan komma fram. Och hittills har vi aldrig hindrat dem, konstaterar han.

Samordning och noggrannhet
Det kräver samordning och noggrannhet, något som präglar projektet i stort. Bygget av H-huset är nämligen ovanligt även ur ett annat perspektiv. Strängbetongs samarbete med NCC har varit betydligt tätare än vanligt. Hade detta varit ett ”ordinärt” bygge skulle vi inte stå på ett färdiggjutet golv nu, utan på det nakna bjälklaget. Mårten Blomkvist, projektledare på Strängbetong, förklarar att gjutningen som här görs av NCC, i normala fall sker först när Strängbetongs montörer har monterat väggelement och takbjälklag på ytterligare två-tre våningsplan.

– Men här går vi nästan bredvid varandra och gjuter innan takbjälklaget har kommit på plats. Det underlättar för oss, eftersom vi slipper dra slangar genom fönsteröppningar utan kan gå in uppifrån och gjuta, säger Adam Lennartsson.

Underlättar för montörerna
Mårten Blomkvist konstaterar att det också underlättar för Strängbetongs montörer, av det enkla skälet att det är enklare att flytta utrustning över ett slätt golv än över det ojämna, råa bjälklaget.

– Den stadga som gjutningen ger gör också att vi inte behöver svetsa lika mycket. Vi kan också använda mindre armering i väggelementen, säger han.

H-huset kommer att inrymma högspecialiserad vård som ögonkliniken, öron-, näs- och halskliniken, plastik- och käkkirurgiska kliniken samt hudkliniken, verksamheter som har höga och ibland speciella krav.

– I min roll som projektledare är det viktigt att veta hur huset ska användas. Givetvis påverkar det i första hand konstruktionen, men det kan även uppstå frågor som måste lösas efterhand och som påverkar husets funktion, säger Adam Lennartsson.

TT-bjälklag ger flexibilitet
Ett krav från beställaren var att huset skulle gå att förändra efter varierande behov. Det är ett av skälen till att Strängbetong har valt att bygga bjälklagen med TT-bjälklag, som ger en lång spännvidd. Konstruktionen har få bärande element och de flesta innerväggar kan flyttas när verksamheten behöver disponera om utrymmen i huset.

Mårten Blomkvist pekar upp mot en av de TT-plattor som redan ligger på plats, och på den skena som skymtar på undersidan.

– Tack vare de där skenorna kan man hänga upp tung sjukvårdsutrustning och installationer på ett säkert och flexibelt sätt, förklarar han.

Byggs ihop med befintlig byggnad
Den enorma huskroppen har formen av ett E och täcker en yta på 7 000 kvadratmeter. Totalt får huset med sina åtta våningar en yta på 33 700 kvadratmeter och 1 700 rum. I båda ändar är det sammanbyggt med den befintliga sjukhusbyggnaden. I ena delen ansluter H-huset till akutmottagningen respektive intensivvårdsavdelningen, två av sjukhusets viktigaste och känsligaste delar.
– Där borta, säger Adam Lennartsson och pekar västerut, har vi anslutit till den del av huset där man gör ögonoperationer.

Planerade störningar efter operationer
Vibrationer som gemene man kan betrakta som störande kan för sjukvårdspersonal få betydligt värre konsekvenser.

– När vi genomförde sprängningar och annat arbete som orsakade vibrationer och kraftigt buller följde vi scheman som var synkade med deras operationsplaner, berättar Adam Lennartsson.

Standard Miljöbyggnad Guld
Ett annat krav handlar om miljö och hållbarhet. H-huset byggs så att det framtidssäkras för kommande generationer, med särskilda hänsyn till materialval och energianvändning. Det ska uppfylla kraven i Sweden green building councils märkning Miljöbyggnad Guld.

Fast varken Adam Lennartsson på NCC eller Strängbetongs konstruktör Håkan Jansson säger att det är något som har påverkat deras arbete utöver det vanliga.

– De flesta konstruktioner vi gör idag har miljö- och hållbarhetskrav på ungefär motsvarande nivå, så vår produktion är redan anpassad efter det, säger Håkan.

Strängbetong har varit på plats sedan i juni 2017. Arbetet går fort, betydligt snabbare än planen, enligt Strängbetongs platschef Jesper Jonasson. Där hade man räknat med att montera 12 väggelement per dag, men i själva verket har man hunnit med hela 24 element. Jesper Jonasson förklarar att man upptäckte ett sätt att hantera elementen vid avlastning, som gjorde att man slapp den tidsödande processen att vända dem rätt när de hänger i tornkranen.

– Istället förbereds och vänds de åt rätt håll med hjälp av mobilkranen nere vid lastbilen, förklarar han.

Projektet rymmer flera sådana detaljer som sparat både tid och kostnader, avslöjar Mårten Blomkvist och konstruktören Håkan Jansson, dock utan att slå sig för bröstet.

– Det som verkligen gör att det här projektet står ut från många andra är samordningen mellan framför allt Strängbetong och NCC. Det har aldrig funnits några tendenser till revirtänk eller prestige, säger Mårten Blomkvist.

Vill du veta mer om Strängbetongs byggprojekt för offentliga miljöer?
Hör av dig till någon av våra säljare, under Kontakt.