Stora vinster med smart återbruk

Även om vi i byggbranschen i många år har pratat om återbruk och cirkulärt byggande tillhör det fortfarande undantagen när en ny byggnad ska byggas. Det är synd eftersom det finns stora värden som skulle kunna räddas.

Cirkulärt byggande och återbruk är en förutsättning för att minska byggindustrins klimatpåverkan. Istället för att enbart använda nytillverkade element i ett byggprojekt finns det stora möjligheter att minska både klimatbelastningen, bättre hushålla med råvaror och därmed spara pengar om element kan återanvändas.

-För att det ska bli verklighet krävs att det byggs upp rutiner och systematik i branschen för hur element ska återanvänds tror Anders Mattsson. Idag rivs i stort sett hela fastigheten när den har spelat ut sin roll eller nått sin livslängd trots att det ofta finns enskilda element som fortfarande har många år kvar innan dess tekniska livslängd är nådd.

Hela branschen behöver bli bättre på att återvinna och återbruka fullt fungerande produkter samtidigt som vi går över till klimatförbättrade betongprodukter för övriga delar. Vi i branschen är mer än villiga att göra det men det behövs aktiva beslut från våra beställare. Och för att de ska känna sig trygga behöver regelverk och rutiner utvecklas av branschen.

Från krossad betong till att flytta hela stommar

Till skillnad från återbruk är återvinning något som Strängbetong arbetar med hela tiden. I samband med att vi gjuter betongelement uppstår det betongspill, framför allt i tillverkningen av håldäck. Detta tas till vara i nya produkter efter att ha krossats i små delar. I många produkter använder vi även återvunnet stål för att klimatpåverkan ska bli så låg som möjligt.

Många av våra produkter såsom håldäck, balkar och trappor kan enkelt återanvändas i nya fastigheter istället för att producera nya betongelement.

-Håldäck är enklast att återanvända eftersom de går att kapa i kortare längder och använda i andra byggnader. Det är en fantastisk produkt där man bland annat kan utnyttja kanalerna som ventilationskanaler så att dessa blir dolda i bjälklaget. De långa spännvidderna som håldäcken har gör att de i princip har samma CO2-utsläpp som korslimmat trä.

Det är svårare att återbruka balkar och väggar eftersom de ofta är projektspecifika. Däremot kan hela stommar återanvändas och då slipper man problemet med att passa ihop enskilda komponenter. Det är också något som Strängbetong strävar efter att arbeta mer med.

-Vi har redan ett koncept för temporära parkeringshus, så kallade Tempodeck.

Inspiration i Norge

Även om vi redan idag kan arbeta cirkulärt behövs det system och rutiner för hur produkter ska återanvändas. Och inte minst regelverk som skapar förutsättningar för att det ska bli enkelt och lönsamt för kunderna att göra hållbara val. Ett land som har kommit längre med dessa frågor är Norge.

-De har tagit fram en standard för återanvändning av håldäck, standarden innehåller krav på provning vilket garanterar att dessa produkter är i gott skick och går bra att användas i en annan fastighet med samma exponeringsklass. Det gör att det inte går att använda ett håldäck från ett bostadshus till ett parkeringshus. Däremot går det oftast bra att flytta det från ett bostadshus till ett nytt bostads- eller kontorshus.

Driver på hela branschen

Strängbetong arbetar aktivt för att hela byggbranschen ska bli bättre på återbruk, bland annat genom olika samarbetsforum. Vi är med i flera forum såsom Svensk Betong där vi samarbetar inom Betcrete och EU-projektet Recreate som har som mål att ta fram underlag som kan underlätta återbruk för alla parter inom byggbranschen.

Inom Consoliskoncernen arbetar vi med återbruk på flera sätt och följer hela tiden upp våra resultat och erfarenheter. Det gör att kunskapen enkelt kan användas av andra företag inom koncernen vilket innebär att kunderna på så sätt får tillgång till de bästa lösningarna.

Vi forskar även på flera olika alternativa bindemedel, bland annat med askor från förbränning, lera, flygaska och slagg. Det kortsiktiga målet är att minska andelen cement och det långsiktiga är att ersätta det helt och hållet. Kunderna ska känna sig trygga att de alternativa bindemedlen är minst lika bra som de traditionella. Men det ser hoppfullt ut och det är förhoppningsvis bara tidsfråga innan vi genom forskning och innovation har flera fullgoda alternativ till cement.

Hur kan Strängbetong hjälpa till med återbruk?

-Vi har kunskapen om våra produkter och kan ta fram underlag för vinsterna både vad gäller CO2-utsläpp och i pengar. Det centrala är alltid livslängden hos betongelementen. Ett håldäck som har använts i 30 år har en förväntad livslängd på ytterligare minst 50 år. Men för att kunderna ska känna sig trygga med att branschen räknar på ett likande sätt behövs nya standarder.

Även om betongbranschen de senaste åren tagit stora steg inom hållbarhetsområdet finns det mycket kvar att göra menar Anders Mattsson.

-Vi behöver få en snabbare förändring än vad som hittills har skett och det beror på att hela branschen fortfarande är beroende av cement. Alla våra forskningsinsatser handlar om att ersätta cement som bindemedel.

Ny generation ingenjörer

Samtidigt som branschen arbetar med att ta fram klimatförbättrade produkter och utveckla det cirkulära byggandet börjar en ny generation ingenjörer komma ut på arbetsmarknaden. Till skillnad från sina äldre kollegor är de uppvuxna i en tid som präglats av klimathot. Många är oroade och vill bidra med vad som är bra för samhället snarare än att bygga upp en materiell status.

Yngre ingenjörer ser möjligheterna med betong som material och vill designa på ett klimatsmart sätt. Bland annat kan dimensionerna i betongelement optimeras, och när mindre material behövs minskas också klimatavtrycket.

-Återbruk och cirkuläritet inom byggbranschen har bara börjat och det kommer att komma mycket mer. Nyckeln är att det finns pengar att spara och jag är övertygad om att det bara är en tidsfråga innan det kommer smarta lösningar som gör återbruk till det nya normala, avslutar Anders Mattsson.