Förändring utan förändring
Stockholm Lighthouse ska uppfattas som en kraftfull byggnad. Precis som siloanläggningen som fanns här tidigare. Samtidigt får de nya bostadshusen inte förvanska den gamla, sedan länge etablerade industriella miljön på Kvarnholmen.
Det berättar Christina Turesson, en av arkitekterna bakom byggnaden. Det har också varit viktigt att behålla intrycket av skärgård och natur.
– Platsen ligger ju på väg ut i skärgården och intill huset bevaras en del av den ursprungliga, naturliga miljön som har en tydlig skärgårdskaraktär.
Arkitekturen rör sig på två skalor, för att använda arkitektens språk. Dels den stora skalan med ”husvolymerna som relaterar till naturen och den dramatiska placeringen” uppe på berget vid vattnet. Dels den lilla skalan som relaterar till människan.
– Vi har försökt att hålla oss till de två och undvika mellanskalan, för att inte förta intrycket som den stora siloanläggningen gav.
Stockholm Lighthouse ligger lite för sig självt, vid sidan av den övriga bebyggelsen på Kvarnholmen. I sitt sammanhang är det också en egenartad byggnad rent formmässigt.
För att den inte skulle ge ett allt för massivt intryck byggdes husen i de två raderna med smala mellanrum, som Christina Turesson kallar slitsar. De släpper igenom ljus och ger möjlighet till sjöutsikt från fler lägenheter.
– Så här tätt bygger man normalt inte, det är helt och hållet ett förhållningssätt till det industriella arvet på just den här platsen.
Den bakre raden består av fem hus som är sammanbyggda i de två översta våningarna. Det femte huset, det som står längst ut mot skärgården, verkar nästan sväva över marken.
– Eftersom vi ville behålla så mycket av marken orörd som möjligt ritade vi det femte huset så att det inte har markkontakt, utan vilar på en konstruktion av stålbalkar, förklarar Christina Turesson.
När Kvarnholmen växer fram som en ny stadsdel är ambitionen att bevara mycket av den industriella känsla som har präglat ön i över hundra år.
– En betydande del av gamla byggnader behålls och skapar tillsammans med nya byggnader en historisk kontinuitet, beskriver Christina Turesson.
I det sammanhanget bryter Stockholm Lighthouse av. Och det gör det på ungefär samma sätt som den gamla siloanläggningen gjorde när den stod klar 1927.
– Det var en banbrytande byggnad på sin tid, med naken betong och sitt monumentala intryck. Precis som Stockholm Lighthouse.
* När Christina Turesson var engagerad i Stockholm Lighthouse arbetade hon på Sweco Architects. Idag arbetar hon på Kod Arkitekter.
Text: Henrik Rådmark
Foto: Kristofer Samuelsson