Styrkeprov för Strängbetong i unik högskolebyggnad
S-huset i Halmstad är ett av de mest unika projekt som Strängbetong har tagit sig an. En ny högskolebyggnad i fem våningar uppförs inuti en befintlig och K-märkt huskropp. Omöjligt, enligt vissa, men det har de kreativa konstruktörerna och montörerna motbevisat.
Ljud från slipmaskiner och hammarslag fyller luften. Svetslågor slår ut från ett av de övre planen i den halva av huskroppen där merparten av betongstommen redan är på plats.
I den andra halvan tar det första bjälklaget form, element för element. Tre av Strängbetongs åtta montörer på plats hjälps åt att placera in ett trapplan mellan övriga betongelement. De arbetar lugnt och metodiskt och ganska snart är det dags att lyfta dit den färdiggjutna trappan.
I grunden handlar det om ganska självklara moment, att montera prefabricerade bjälklag, pelare, balkar och trapphus från Strängbetongs produktionsanläggningar i Veddige och Herrljunga. Det har alla gjort förut. Ändå är ingenting som vanligt.
Spännvajrar under taket
Här i S-huset i Halmstad: eller Fanan 62, som är den formella fastighetsbeteckningen, sätts även de mest erfarna montörerna på prov.
De befinner sig inuti en 71-årig byggnad med välvt tak, som hålls samman av spännvajrar som löper strax under taket längs hela den invändiga huskroppen. Det skapar tydliga begränsningar, som alla måste förhålla sig till.
– Det har varit den stora utmaningen i projekteringen. Vi har fått göra en del speciallösningar för att anpassa konstruktionen till de delar av den befintliga stommen som måste vara kvar i huset, säger Martin Johansson, affärsansvarig på Strängbetong.
Fem nya våningar
S-huset är en avlång, försiktigt rundad tegelbyggnad i de sydöstra delarna av Halmstad, mitt i det område där den växande högskolan tar allt fler byggnader i besittning. Tidigare höll verktygstillverkaren Dormer tools till i lokalerna, men det enda som kommer att vara sig likt när högskolan flyttar in år 2020 är den K-märkta fasaden.
Efter att ha tömt de 10 500 invändiga kvadratmeterna ända upp i nock skapas fem nya våningar med toppmoderna föreläsningssalar, kontor, grupprum och undervisningslokaler, ritade av arkitektfirman Fredblads.
Den nya stommen, som bär upp hela konstruktionen – som Strängbetong levererar samt monterar – består bland annat av 300 ton stål, 1 000 kvadratmeter väggar, 300 kvadratmeter TT-kassetter, 6 000 kvadratmeter håldäck och två trapphus.
Ömsesidigt förtroende
Bakom projektet står det visionära företaget Fragerus Fastigheter AB, som har spelat en avgörande roll för högskolans utveckling sedan i mitten av 90-talet, ofta i nära samverkan med Strängbetong, som har varit en uppskattad samarbetspartner under många år.
– Vi har funnit varandra. Det handlar om ett ömsesidigt förtroende. Vi genomför projekten på ett sätt som är bra för båda parter, säger Fragerus vd Göran Christiansson.
Teleskopkran krävs
På grund av taket och inte minst de nämnda spännvajrarna kan inga delar av den nya stommen lyftas på plats rakt uppifrån och ner. För att montera trappan – och övriga byggelement – krävs en teleskopkran, som skjuts snett uppåt i vinkel för att komma upp i rätt höjd.
I de nedre delarna av byggnaden går det relativt enkelt, men ju högre upp konstruktionen kommer, desto besvärligare blir det. Högst upp har montörerna bara ett par meter till godo för att få in de flera ton tunga och flera meter långa håldäcksplattorna. Här blir det bokstavligen talat ett precisionsarbete på hög nivå.
Smidigare än väntat
Med ena halvan av byggnaden avklarad kan Strängbetongs platschef Peter Gustafsson ändå konstatera att det har gått smidigare än väntat:
– Efter förutsättningarna har det gått riktigt bra. Vi ligger faktiskt före i tidsplanen.
Nästan allt har gått att utföra utan åverkan på den befintliga huskroppen. Bara i den ena hörnan har taket tagits bort för att få ett håldäck på plats hela vägen in till väggen.
Varje moment är noggrant planerat, så att alla delar av konstruktionen kommer in i byggnaden i rätt ordning.
– Annars hade det inte gått. Vi hade bara låst in oss själva i nya hörn hela tiden, säger Strängbetongs projektledare Andreas Jonsson.
Tvivlade aldrig
Ett ljusgrått molntäcke sveper över himlen, när Göran Christiansson kliver ut i den ljumma blåsten på grusplanen utanför S-huset och stolt sträcker ut armarna.
Åt vilket håll han än pekar sticker det upp en byggnad som antingen står där den står eller har den funktion som den har tack vare Fragerus: R-huset som är systerbyggnad till S-huset, O-huset som i folkmun kallas Vita Pärlan för den vackra arkitekturen och den mörkt skimrande glasbyggnaden med det fantasieggande namnet Svarta Diamanten.
När det var dags för S-huset var det många som trodde att projektet inte skulle gå att genomföra, att utmaningen var för övermäktig. Göran Christiansson tvivlade däremot aldrig. Med Strängbetongs erfarna och uppfinningsrika medarbetare vid sin sida visste han att det skulle gå vägen.
Matchande kreativitet
Göran Christiansson betonar att prefablösningarna har varit en förutsättning för att över huvud taget ro projektet i hamn inom tidsmässigt rimliga ramar.
Betong är dessutom ett bra materialval för att leva upp till de högt ställda brand- och miljökraven. Målsättningen är att få S-huset klassat som Miljöbyggnad Silver.
Den främsta styrkan enligt Göran Christiansson är att Strängbetongs medarbetare har en kreativitet som matchar hans egen och att de tillsammans har löst de svårigheter som har uppstått längs vägen:
– Allt är möjligt bara man vill. Det som triggar mig mest i byggnation är när någon säger att det inte går.
Tre andra Strängbetongsprojekt med utmanande monteringslösningar
Ateljé Margaretha, Borås, 2017: Konstruktionen av denna 6 500 kvadratmeter stora nya bashall krävde montering av invändiga bjälklag efter att takkassetterna redan satts på plats.
Landvetter flygplats, Göteborg, 2017: När den befintliga inrikeshallen kompletterades med ett nytt bjälklag, behövde flera ton tunga element lyftas in och monteras under stark tidspress på grund av det stundande EU-toppmötet, dessutom på en flygplats i full drift.
Arlandatornet, Stockholm, 2001: Flygledartornet på Arlanda var ett av de första tornen i världen där prefabelementen monterades uppifrån och ner, vilket krävde stor innovationsförmåga och olika speciallösningar.
Text: Johan Bentzel
Foto: Nicke Johansson