”Man måste ligga tre steg före hela tiden”
Utmaningarna i S-huset på projektet Fanan ställer stora krav på montörerna. Det kräver ett arbetslag med god kemi, där alla hela tiden ligger flera steg före i processen i montaget av Halmstad Högskolas nya byggnad.
Vilken är den avgörande skillnaden mellan montage inuti en befintlig byggnad och montage av en helt ny byggnad?
– Att det blir så trångt. Man måste ligga tre steg före hela tiden för att få in alla plattor i rätt ordning, annars bygger man in sig själv, säger Strängbetongs platschef Peter Gustavsson.
Vilka utmaningar ställs ni inför?
– Det är framför allt det sista bjälklaget som är svårt och svårast är då att få den första plattan på plats, när vi ännu inte har någonting att stå på. Mest oväntat har ändå varit att det har gått betydligt smidigare än vad vi trodde. Men den största utmaningen kommer nu, när plattorna ska ligga på andra hållet jämfört med det vi hittills har gjort, det vill säga på tvären i stället för på längden i byggnaden. Dessutom är de längre, upp emot 13 meter i stället för nio. Det innebär att de fasta takvajrarna blir ett ännu större problem, eftersom det blir ännu trängre för kranen.
Hur har ni löst dem?
– Genom erfarenhet. Både jag och min närmaste man Mats Andersson har varit 25 år i branschen och har haft många projekt ihop. Vi teleskoperar ut bommen och sedan vill det till att montörerna genom radiokontakt ser till att kranföraren ställer upp i rätt läge. Kranföraren ser ju inte själv vad som händer, utan måste ledsagas. Ibland har det inte varit många centimeter till godo. En del plattor har vi lanserat ut också.
Hur har du satt samman teamet?
– Det är inte alltid jag får möjlighet att själv välja folk, men den här gången har jag kunnat handplocka lite. Framför allt har jag eftersträvat en bra kemi i laget. Projektet kräver ett bra samarbete oss emellan. Här finns både personer med lång erfarenhet och lite nyare förmågor. Framför allt är det Kalle Berntsson och Viktor Christensen som sköter montaget. Viktor är relativt ny. Det här är hans andra bygge, men han har jobbat på fabriken tidigare. Kalle har jobbat hos oss sedan 1999 och är en före detta snickare som har sadlat om. De övriga gör platsarbeten och gjuter.
Hur har du satt samman teamet?
– Det är inte alltid jag får möjlighet att själv välja folk, men den här gången har jag kunnat handplocka lite. Framför allt har jag eftersträvat en bra kemi i laget. Projektet kräver ett bra samarbete oss emellan. Här finns både personer med lång erfarenhet och lite nyare förmågor. Framför allt är det Kalle Berntsson och Viktor Christensen som sköter montaget. Viktor är relativt ny. Det här är hans andra bygge, men han har jobbat på fabriken tidigare. Kalle har jobbat hos oss sedan 1999 och är en före detta snickare som har sadlat om. De övriga gör platsarbeten och gjuter.
Vad har varit det roligaste med det här projektet?
– Utmaningen och att ge en näsbränna till dem som menade att det aldrig skulle gå.
Fyra vinster med att bygga om befintliga byggnader
- Kulturell vinst:
Kulturmiljön, kulturarvet och de byggnadshistoriska värdena i området bevaras till eftervärlden. - Miljömässig vinst:
Miljöbelastningen och klimatutsläppen blir mindre än vid ett nybygge, eftersom den befintliga huskroppen står kvar och därmed återanvänds. - Kreativ vinst:
Att bygga nytt och modernt inuti en befintlig byggnad är en spännande utmaning, som kräver stor uppfinningsrikedom för att skapa allt från en god planlösning till
bra ljusinsläpp, ventilation och energivärden. - Processmässig vinst:
När man bevarar en befintlig byggnad kan projektet ofta, om än inte alltid, snabbare vinna acceptans i omgivningen, vilket i bästa fall kan underlätta plan- och bygglovsprocessen genom färre invändningar och överklaganden.
Text: Johan Baentzel
Foto: Nicke Johansson