Bättre samverkan i byggprojekten är en nyckelfråga för ökad hållbarhet
Hållbarhetsarbete är högt prioriterat på Strängbetong. Här berättar Mattias Olsson, som är hållbarhetsansvarig, om företagets ambitioner.
Hur ser du på Strängbetongs hållbarhetsarbete?
Hållbarhet är en helt central fråga hos Strängbetong, och vi lägger stor kraft vid att ständigt förbättra vårt hållbarhetsarbete, ta ansvar för vår påverkan och driva på utvecklingen i branschen. Vi är en del av en stor koncern, Consolis, där hållbarhet är en viktig del av affärsstrategin, och det ger oss en styrka. Hållbarhetsutmaningar i byggsektorn är en global fråga och där är Consolis geografiska spridning en stor tillgång.
Inom koncernen pågår utvecklingsarbete simultant på de marknader där vi verkar och vi delar hela tiden med oss av learnings och best practice vilket accelererar vår utvecklingstakt.
Vi är övertygade om att samverkan och samarbete är nyckelfaktorer för att lösa klimatutmaningen. Detta sker på många parallella plan – i branschsamarbeten, med akademin och med nya disruptiva aktörer som erbjuder nya lösningar för minskad CO2-påverkan. Det pågår just nu en mängd spännande initiativ runt om i koncernen för att utveckla mer hållbara lösningar med kommersiell potential.
Personligen tror jag inte man kan vara kvar som företag i framtiden om man inte jobbar aktivt med hållbarhet. Det är en oerhört viktig fråga och vi ska göra det ordentligt. Det finns en samsyn i företaget att vi ska vara drivande i den hållbara utvecklingen och för mig är det inspirerande att få jobba med spännande och viktiga frågor.
Hur kan man minska klimatpåverkan från betongkonstruktioner?
Den första frågan man bör ställa sig är vilken funktion som behövs och hur man löser den på mest effektiva sätt. Gör man det bra, tar man redan från början bort en stor mängd onödiga material, kostnader och utsläpp. Resultatet för vår del, blir ett behov av betongprodukter med givna tekniska krav. När vi vet vilken typ av betong som krävs, finns det naturligtvis regler och standarder som sätter ramar för hur vi kan optimera betongens sammansättning. Här finns idag oftast gott om utrymme för klimatförbättring.
Den största potentialen ligger i att minska användningen av cement, som utgör själva bindemedlet i betongen, och som idag är vår största utsläppskälla.
Det finns redan idag flera alternativ till cement, tex masugnsslagg, men de kräver fortfarande cementinblandning för att vara verksamma.
Det finns också andra områden vi jobbar aktivt med för att minska klimatpåverkan från vår verksamhet, det handlar till exempel om logistik, dvs inte bara med vilket bränsle vi transporterar våra produkter, men också hur. En självklarhet är också att jobba bort all form av ineffektivitet, det vi ofta kallar spill. Även om vi är cirkulära, så ska vi undvika den konsumtion som inte behövs, en central del i leanfilosofin.
Kan du ge ett exempel på projekt som visar hur ni arbetar med detta i praktiken?
I veckan som har gått har vi på Strängbetong tillsammans med vår kund Byggvesta och entreprenören AF-gruppen presenterat resultatet av vårt samverkansprojekt Hestur där 220 hyresrätter och studentbostäder har byggts med nya klimatsmarta byggmetoder.
Detta projekt har präglats av ett nära samarbete där vi har lagt stor vikt vid gemensam planering i ett tidigt skede – ett arbetssätt som visade sig ha stora vinster ur såväl hållbarhets- som kostnadsperspektiv.
Byggprojektet har följts och dokumenterats av Ida Karlsson, forskare och doktorand inom Mistra Carbon Exit-programmet, Chalmers tekniska högskola, och hennes beräkningar visar att koldioxidutsläppet minskade med 36% jämfört med likvärdiga projekt i prefabricerat utförande och materialkostnaden för stommen minskade med 5%. Detta är ett bra bevis på hur samverkan och god planering skapar stora effektivitetsvinster.
