”Varför behöver man göra beräkningar?”

Stefan Johansson är Strängbetongs chef för Beräkningar och leder teamet av ingenjörer som utför alla byggnaders beräkningar. Att en byggnad har olika funktioner och flera intressenter kan vara lätt att förstå. Men varför behöver man göra beräkningar innan man uppför ett byggnadsverk och vad är anledningen till alla formler och siffror? Här ger Stefan oss läsare en inblick i beräkningens spännande värld.

Att en byggnad har olika funktioner och flera intressenter kan vara lätt att förstå. Men varför behöver man göra beräkningar innan man uppför ett byggnadsverk och vad är anledningen till alla formler och siffror? Är det bara för att tillfredsställa beräkningsingenjörens självkänsla eller finns det ett högre syfte?

Jag tänker ofta på varför byggnader ser ut som de gör. Som konstruktör och beräkningsingenjör tittar jag kanske inte i första hand på det estetiska när det gäller färg eller form utan det som kittlar sinnet mest är det vackra i att se och förstå hur en byggnad är konstruerad. Och då menar jag funktionen av varje enskild detalj och vilken nytta den har eller om det bara är en kosmetisk utsmyckning. Varför ser taket ut som det gör och varför har det just den lutningen? Vad skulle hända om man tar bort någon del av huset t.ex. en innervägg för att få luftigare rumsvolym?

Allt som väger något utgör en belastning då det vill falla ner mot marken vilket vi alla har fått lära oss när vi var små. Att det krävs ben för att bära upp en kropp är något som varje barn förstår och då är det inte främmande att dra parallellen med pelaren som bär upp en byggnad. Men hur stor ska en pelare vara och vilket material ska den bestå av? Det enkla svaret är tillräckligt stor, i kombination med rätt materialkvalité för att klara av aktuell belastning med tillhörande säkerhetsmarginal. Sedan ska den inte vara för stor eller för stark för då blir inte konstruktionen ekonomiskt optimerad.

Här ser man den bärande konstruktionen bakom glaset samtidigt som man funderar på hur den övre delen hänger utanför huskroppen.

Men hur kommer man fram till det? Likt kroppens evolution så har även byggnader utvecklats under lång tid och de pelare som var för klena har sedan länge kollapsat och fört sin överbyggnad med sig ner i grunden. På så sätt har endast de starkaste bärverken överlevt. Det vi kan se idag av äldre hus som t.ex. kyrkor och fästningar är ofta en överstyrka som med nutida ekonomiska aspekter inte längre är försvarbar. På så sätt har historien dimensionerat byggnader genom fullskaleprov vilket i och för sig fortfarande är tillåtet enligt gällande byggregler men då varje hus är mer eller mindre unikt så är det inte speciellt praktiskt att använda sig av den metoden. Istället utför vi beräkningar för att på så sätt ta fram dimensionen på varje ingående byggnadsdel och där beräkningen grundar sig på kända materialegenskaper tillsammans med de, enligt norm, definierade belastningarna. Det kan vara last av människor och material beroende på verksamheten i lokalen men även naturlaster som t.ex. snö och vind måste beaktas.

Armeringsnät för vägg.

Att göra beräkningar är något som vi beräkningsingenjörer brinner för och gärna sysselsätter oss med i vår vardag. Allt ifrån det enklaste överslaget med hjälp av huvudräkning till den mest komplicerade stabilitetsberäkningen som kan pågå i flera veckor eller till och med i månader. Det kan handla om hur många linor vi behöver ha i våra balkar och plattor samt hur hårt vi måste spänna upp dem så att de likt ett gummiband kan trycka ihop den hårda betongen. Vi tittar även på vilket tvärsnitt som behövs på våra produkter och beräknar hur mycket armeringsjärn som måste gjutas in. När det gäller väggar så försöker vi i första hand att räkna dem som oarmerade vilket innebär att man kan klara sig utan armering vid gjutning i våra fabriker. Även om vi som företag enbart tillverkar betongprodukter så dimensionerar vi inom Beräkning också stålkonstruktioner som sedan tillverkas av en upphandlad underentreprenör. Då gäller det att beräkna exempelvis stålkvalité, godstjocklekar, svetsar och skruvförband.

Stefan Johansson, Chef Beräkning på Strängbetong.

Vi känner en stor stolthet över vår insats där vi kan bidra till ett ekonomiskt och säkerhetsmässigt rätt dimensionerat byggnadsverk. Men vår värld är inte utan utmaningar och det som ger krydda åt vårt yrke är när det inte är genomtänkt från början eller när det blir förändringar under resans gång. Vad vore livet utan arkitekten som vill att huset ska sväva, ventilationsinstallatören som vill göra stora hål i våra fina element eller husägaren som vill förändra verksamheten i huset?

 

Läs också...