Dags för fasadsafari!

Vi på Strängbetong är stolta över vad vi har levererat i Stockholmsområdet. Här hittar du ett antal projekt som lätt konkurrerar med andra mer kända landmärken (tycker vi i alla fall). På med promenadskorna, fyll på vattenflaskan, packa kikaren och ge dig ut på fasadsafari!

För dig som gör en digital fasadsafari, läs om våra projekt nedan!

1. Nationalmuseum lasthus, Södra Blasieholmshamnen, Stockholm
Nationalmuseum genomgick en omfattande renovering 2014-2018, där bland annat ett nytt lasthus uppfördes av Strängbetong. Ett hus med ett helt unikt uttryck nämligen en fasad av flätad betong. Stefano Mangili är arkitekt på Wingårdhs och berättar:
”I engelska 1800-tals parker ser man ofta vildvin och murgröna klättra längs spaljéer, växthus, stenmurar och pumphus. Vår vision är att byggnaden ska samspela med omgivningen och en flätad fasad blir ett vackert inslag i parken. Nationalmuseum har ett exponerat läge centralt i Stockholm, vid Nybroviken och Strömmen mitt emot Slottet. Allt som sker här kommer att ses, diskuteras och kritiseras. Den nya byggnaden är utformad så att den enkelt kan monteras ned och återvinnas om det skulle behövas. Men jag tror och hoppas att Stockholmare och turister kommer att bli kära i den flätade fasaden och kräva att huset ska stå kvar under många år framöver.”
2018 vann Erik Wikerstål, Tengbom och Gert Wingårdh, Wingårdhs, priset som Årets Betongarkitekt. I motiveringen stod det bland annat:
” (…)Vad som skulle kunna upplevas som problematiskt – en byggnad som på intet sätt kommunicerar med sin omgivning – blir istället projektets främsta kvalitet: en arkitektur som påminner om ett elegant och hemlighetsfullt skrin snarare än om ett tekniskt byggnadsverk. Tre av den rätvinkliga volymens fyra fasader består av matrisgjutna prefabricerade betongelement vars ytstruktur skapar illusionen av ett flätverk. Genom den skickliga placeringen av elementskarvarna och en raffinerad utformning av hörnpartierna ges byggnaden en textil kvalitet som kontrasterar mot konstruktionens fysiska tyngd.”
Lasthuset ligger bakom Nationalmuseum.

2. Ture no 8, Grev Turegatan 8, Stockholm
Exklusiva bostäder, bestående av 61 lägenheter, levererade av Strängbetong 2012 till byggherren Wallenstam. Arkitekterna är Vera Arkitekter. Topplägenheten i huset blev Stockholms dyraste 2014, med kvadratmeterpris på 200 000 kronor.
Byggnaden är u-formad mot en vacker innergård, och fastigheten har också en vinkällare. Fasaderna är sandblästrade.
Ansvarige arkitekten Tobias Nissen på Vera Arkitekter belönades med Svensk Betongs Arkitekturpris Prefab 2014 och motiverades så här: ”Med byggnaden Ture No8 på Grev Turegatan i Stockholm har arkitekten velat skapa en samtida tolkning av bostadshusen på Östermalm, en byggnadstyp som traditionellt har en skulptural och påkostad gatufasad och en enkel, nedtonad fasad mot gården. Med ett sinnrikt utformat betongelement, som varierats och placerats i olika liv, har gatufasaden getts en uttrycksfull gestalt som väl balanserar mellan enkelhet och rikedom.”
Kika och njut!

3. Winery Hotel, Rosenborgsgatan 20, Solna
”Att stiga in på The Winery Hotel i Solna är som att förflyttas till ett vineri i Toscana. Och en lagerbyggnad i Brooklyn. Och ett ombonat, modernt hotell. Med sina 184 rum, egen vintillverkning, vinbar, delibutik, restaurang och Sveriges största vinotek med smakprover från vinvärldens alla hörn lockar hotellet besökare från hela Sverige Industriell elegans.”
Så sammanfattar Jan Söder konceptet för The Winery Hotel. Tillsammans med Lina Östlundh och Archus Arkitekter ansvarade Jan för hotellets design och formspråk. Hotellet har en ton av 1930-talets Brooklyn, New York, med sina fasader i tegel, som ser ut att vara handslaget, och med höga smala fönster. Den som tittar närmare på fasaden upptäcker att varannan tegelsten ligger djupare, vilket ger den ytterligare djup och struktur. Och i hotellrummens tak syns Strängbetongs håldäck som bidrar till atmosfären av den industriella elegansen.

4. Haga Nova, Gävlegatan/Norra Stationsgatan, Hagastaden
Hagastaden är en ny stadsdel i Stockholm och binder ihop Stockholm och Vasastaden med Solna och Karolinska sjukhuset. På Norra Stationsgatan ligger bostäderna tätt intill varandra, och har alla en likadan form med torn i varje hörn och gemensamma innergårdar.
Haga Nova ligger i hörnet Gävlegatan/Norra Stationsgatan och är det första av tre bostadshushus som Strängbetong uppfört här. Byggnaden rymmer 276 lägenheter och några radhus med egna takterrasser på de lägre husdelarna, dessutom två förskolor, lokaler och garage.
Det kraftigt vertikala uttrycket med hårt blästrad fasad för tankarna till amerikansk storstadsarkitektur runt förra sekelskiftet. Som en gammal kåk i Chicago eller en bortglömd skiss av Frank Lloyd Wright. Men Haga Nova är även en blinkning till Vasastans gamla stenbyggnader bara ett stenkast bort.
Karin Matz, då på Vera Arkitekter berättar att: ”På Haga Nova ville vi gömma de fogar som uppstår mellan betongelementen, för att man inte skulle tänka på dem som enskilda enheter. Vi ville ge ett mer bastant och massivt intryck. Därför arbetade vi med skuggor och att fasaden går in och ut, för att jobba bort fogarna.
Tobias Nissen, arkitekt på Vera Arkitekter berättar om inspirationen för Haga Nova:
”Mycket utgår från skisser av stadsplaneraren Aleksander Wolodarski som var planarkitekt för hela Hagastaden i Stockholm där Haga Nova ligger. De här skisserna är framförallt historiska referenser till höghus i Chicago och New York i början av 1900-talet. Tillbaka till tiden då man verkligen komponerade höghus. Idag är höghus ofta en låda som man drar upp så långt som hissen och pengarna räcker.”

5. Tuletornen, Tulegatan 18, Solna
Tuletornen är bostäder, två huskroppar på 16 våningar var, som inrymmer 180 lägenheter samt ett tvåvåningsgarage.
Huskropparna har balkonger som löper runt hela byggnaden vid varje våningsplan. Lägger man ihop längden på alla balkonger kan man gå en tre kilometer lång promenad.
Även här är det Vera arkitekter som har ritat husen. Det som är speciellt är gestaltningen med loftgångar/balkonger vars bröstning ger ett spännande utseende. veckade balkongfasader i betong och mattborstad aluminium.
Tunga fasader och TermoDeck borgar för låg energiförbrukning, en behaglig och dragfri inomhusmiljö.

6. Lindhagensskrapan (Lusten), Moa Martinsons torg, Hornsberg
Projektet är framför allt känt då Lindhagensskrapan blev ett nytt landmärke i Kungsholmens stadsbild. Med sina 78 meter och 24 våningar är detta det högsta hus för hyresrätter som någonsin byggts i Sverige.
Den slanka huskroppen består av två mot varandra förskjutna volymer med en fasadyta av ljus slipad terrazzo med en tydlig mönsterrelief. De inglasade balkongerna är helt infällda i fasadlivet och markerar sig som breda parallella band. Även den höga tvåvåningssocken är inglasad med glas i screentryck som upptar fasadmönstret. Byggnaden var nominerad till Årets Stockholmsbyggnad 2012.
Strängbetongs massiva bjälklagsplatta ersatte traditionell platsgjutning. Byggtakten kunde därför hållas så hög som tre dagar per våningsplan. Projektet som helhet består av två kvarter, Lusten och Välgången, och omfattar totalt 314 lägenheter fördelade på tre byggnader. Arkitekt är Alessandro Ripellino (som då arbetade på Rosenbergs Arkitekter) samt ÅWL Arkitekter.

7. Alviks Torn, Gustavslundsvägen 149E, Bromma
Nere i Alvik, Bromma, precis vid vattnet har Strängbetong levererat 151 lägenheter fördelat på två bostadshus, en L-formad kvartersbyggnad om åtta våningar och ett 18 våningar högt landmärke.
Fasaderna är terrazzoslipade med en lite exklusivare sten, Nordic White, som bryts fram i Norge. Stenen är vitare i sin kulör än den mera vanliga svenska marmorkrossen. På det höga huset är fönsterpartierna placerade asymmetriskt och det finns blindfogar för att skapa en skuggeffekt på fasaden (samt för att dölja elementfogarna). Beställare var PEAB och arkitekt är CF Möller.
Mårten Leringe och Ola Jonsson, CF Möller, vann priset som Årets Betongarkitekt 2016 för Alviks Torn med följande motivering (förkortat):
”… Bostäderna har fina dagsljusegenskaper och unika utsikter över Stockholm och Mälarlandskapet. Projektet tillför också Alvik publika torg och lokaler och skapar en stadsmässig plats med hög kvalitet vid vattnet och mot staden. Projektet utnyttjar effektivt de möjligheter som ligger i betongens formbarhet till rika, varierade och spännande uttryck från alla olika siktlinjer. Repertoaren innehåller varierade fasadliv, förskjutna fönsterplaceringar, inramade våningar och varierade balkongformer...”.

8. Mältaren, Hammarby Alle, Hammarby Sjöstad
På kvarteret Mältarens husfasader finns hela livet illustrerat. Strängbetong tillverkade och levererade de betongfasaderna. Ovanför bottenvåningen till Kvarteret Mältarens hus på Hammarby Allé i Hammarby Sjöstad finns en serie piktogram med en grafiskt enkel figur i olika poser och situationer. Bildserien kallas för ”Livsfrisen” och sträcker sig längs med två av husets fasader. Estetiken är okomplicerad – figuren påminner lite om Herr Gårman – men situationerna som avbildas är ofta oväntade och inte utan en viss humor. Konstnären bakom verket är Lars Arrhenius och byggherre är Primula Byggnads AB.
För att tillverka piktogrambilderna användes tekniken med grafisk betong. Med ett speciellt papper som sedan elementen gjuts mot innehåller retarder som brinner långsammare. Längs med nästa fasad finns Lars Arrhenius verk ”Uppvaktningen” som sträcker sig över de fem översta våningarna. Varje våning har varsin piktogrambild som är utskurna ur fasadskivan, med glas bakom så att ljus inifrån huset lyser igenom.
Om man i stället går mot Lumahuset, och tittar upp på nästa gavel på Mältaren finns en gigantisk piktogrambild i relief som sträcker sig över flera våningar. Den har Lars Arrhenius döpt till ”Kärleken”.

9. Sickla Front II, Uddvägen/Sickla Stråket, Sickla
Fastighetsutvecklaren Atrium Ljungbergs har låtit uppföra ytterligare två kontorsbyggnader som ligger i Sickla i sydöstra Stockholm där bland andra Domstolsverket är hyresgäst.
Sickla är ett område där Strängbetong har levererat flertalet byggnader: Kontorbyggnaderna Gertrud och Gerhard också på Sicklavägen, samt Atlas Copcos och Intrum Justitias huvudkontor.
Det är arkitektföretaget Scheiwiller Svensson som har ritat kontorshusen Sickla front II och att det blir tegelfasader är ingen slump. Arkitekt Ivo Leijon berättar:
”Eftersom Sickla tidigare var ett industriområde kändes det självklart att använda teglet, för att betona det industriella arvet i området. Vi vill också särskilja det från andra närliggande stadsdelar som exempelvis Hammarby sjöstad som till stora delar har en annan typ av materialpalett och bebyggelse.”
Atrium Ljungberg har över tid utvecklat Sickla utifrån en tanke om att skapa en levande och blomstrande stadsdel i sydöstra Stockholm. Området är numera en kombination av handelsplats, arbetsplatser och verksamheter för kultur, service och lärande.
De två kontorshusen är lika höga, men skiljer sig åt i storlek och uttryck. Den mindre byggnaden kommer att få en tegelfasad med mörkt gråsvart tegel som vilar på en hög entrévåning i stram vit betong, medan den större byggnaden får en fasad som är mer uppdelad.
– Utifrån en geometri som var knepig valde vi att dela upp byggnadens fasad i fyra delar för att göra den mer levande i stadsbilden. Inslag av anodiserad aluminium med en kopparfärgad ton agerar avdelare mellan två olika rödbruna tegelkulörer som klär byggnadens fasader, säger Ivo Leijon.

10. Alphyddan, Alphyddevägen, Sickla
I Sickla har Strängbetong levererat stommen till studentbostäderna Alphyddan i Nacka. Byggnaden är 16 våningar hög och inrymmer 93 studentlägenheter. Arkitekter är Ettelva som vann en tävling utlyst av Nacka Kommun.
Ettelva skriver på sin webbplats: ”ETTELVA har tagit fram smarta bostäder för unga och studenter i en byggnad som både spelar med omgivande arkitektur och sätter sin prägel på området. (…) Inspirationen är hämtad från befintlig bebyggelse och de gröna omgivningarna och huset placeras varsamt i miljön för minsta påverkan på de vackra berghällarna.(…) Byggnaden har två tydliga men olika karaktärer, en mot gatan och en mot naturen. På entrésidan är karaktären lätt och livfull och tillför Alphyddan nya färger. Tegelfasaden mot naturen och norr är mer sluten där teglet varieras med olika fogfärger och fält enligt det gyllene snittet.”