Vad står det på Arlandatornet?
Hugin och Munin, Odens allseende korpar ur fornnordisk mytologi, var arkitekt Gert Wingårdhs inspiration när han ritade Arlandas nya flygledartorn, vilket stod färdigt 2001. Högst upp på Arlandatornet anas hur de stiliserade korparna spanar åt olika håll. Och de specialgjorda terazzoelementen pryds med textrader av den franske flygaren och författaren Antoine de Saint-Exupérys skildring av en flygning som lämnar Frankrike. Men kommer det fram?
Den finska konstnärinnan Silja Rantanen svarade för utformningen av tornets fasad, klädda med välvda betongelement i slipad terrazzo i vita och svarta band. Det svarta symboliserar tekniken och det vita människan. En del av banden är ornamenterade med texten ur den franske flygaren och författaren Antoine de Saint-Exupérys bok "Postflyg Syd". I en spiral längst med tornet kan man läsa det sista kapitlet - om ett ensamt flygplan som försvinner under en nattflygning över Sahara.
Arlandatornet är 83 meter högt och sträcker sig elva meter under marken. Både in- och utvändiga detaljer på tornet har inspirerats av flygplansdelar.
Tornets kärna gjöts på plats med glidform av PEAB. Strängbetongs produktionsanläggning i Herrljunga levererade sandwichelement, enkelskivorna på tornskaften och elementen till överbyggnaden längst upp, där flygledarna sitter.
Alla element i överbyggnaden är assymetriska och innebär att alla element är unika. Det krävde mycket innovativ tankemöda och yrkesskicklighet från alla i processen, från produktionschefer till de erfarna gjutare, för att hitta lösningarna. En särskild produktionsyta skapades i Produktionen där man satte formen av en väldig “skateboardramp” som man gjöt de välvda elementen mot.
Strängbetong levererade även fasadelementen med terrazzoyta som beklär tornet.
– Elementen med textrader skapades genom att använda gummimallar som lades på väggelementen. Därefter blästrades textursparingarna ut för att man sedan skulle kunna gjuta i med den terazzobetong som texten sedan skulle ha. Därefter slipades allt så allt fick samma yta och finish, berättar Tommy Granberg på Strängbetong.
Prefabelementen monterades uppifrån och ner; Arlandas flygledartorn blev därmed ett av de första torn i världen där denna teknik användes. Då det inte gick att komma till med en kran skapades en speciallösning med en räls på plattformen och en vaccuumsug som lyfte elementen. Att få texterna i rätt ordning var en utmaning i sig.
Strängbetong har genom åren svarat för många unika lösningar, men denna räknas, om inte annat till uppdragets omfattning, som ett av största och svåraste.
Mer information
Högst upp på Arlandatornet inleds texterna som vandrar neråt, ömsom på den vita tornsidan, ömsom på den svarta. Raderna inleds med korta telegrammeddelanden.
”Saint-Louis du Sénégal anropar Port-Étienne: Postflyget ej anlänt Saint-Louis stop Meddela snarast nyheter.
Port-Étienne anropar Saint-Louis: Vi vet inget sen starten härifrån 16:45 stop Vi inleder genast spaning.
Textraderna på Arlandatornet är hämtade från boken ”Postflyg Syd” av flygaren och författaren Antoine de Saint-Exupéry. Utgiven 1929 i Frankrike, översatt till svenska av Gunnar Ekelöf 1960. Textraderna är hämtade från bokens sista kapitel och är utvalda av den finska konstnärinnan Silja Rantanen.
Text: Carlo Laszlo
Foto: BaraBild
