Här byggs Universitetssjukhusets kronjuvel i Linköping

Under flera år har Region Östergötland arbetat för att skapa framtidens Universitetssjukhus i Linköping. Tinnerbäckshuset, som har fått sitt namn av det vattendrag som strömmar förbi sjukhusområdet på sin väg mot Stångån, är sista etappen.

Byggnaden ska rymma lokaler för psykiatri, habilitering och beroendevård samt utbildning och forskning och blir med sina 24 000 kvadratmeter Sveriges största passivhus, en energisnål byggnad med lågt behov av köpt värme, el och kyla.

Stort fokus på säkerheten
Stomme och fasad levereras och monteras av Strängbetong. Montörerna har varit på plats sedan i april och avslutar sitt arbete i början av 2019. Både miljöprestandan och verksamhetens behov, bland annat inom psykiatrivårdens slutenvårdsavdelningar, ställer stora krav på byggnadens utformning.

– Stort fokus har legat på vårdtagarens säkerhet. Exempelvis är alla dörrar och fönster säkerhetsklassade. Varken glas eller infästning får gå sönder av yttre påverkan, säger Strängbetongs projektledare Christin Brännström.

Specialkulörer har tagits fram till fasaden
Stommen består av prefabricerade håldäcksbjälklag, medan fasaden utgörs av vit, vukoborstad betong med fönsterband med försänkta, slipade ytor i brunockra.

Kulörerna har tagits fram i nära samarbete med arkitekten, som har hämtat inspiration från övriga byggnader på sjukhusområdet.

– Ju mer av fasaden som blir färdig, desto mer ser jag vad arkitekten har sett framför sig: en hög byggnad i bakgrunden och innergårdar omgärdade av lågdelar i slänten ner mot Tinnerbäcken, säger Christin Brännström.

Många önskemål under arbetets gång
Den första delen av Tinnerbäckshuset tas i bruk år 2021. Därefter rivs den gamla psykiatridelen, varpå Strängbetong återkommer för etapp två.

Det långa tidsperspektivet är speciellt, medger Christin Brännström, som under snart tre års tid varje vecka har rest de 30 milen till Linköping från hemmet i Kungsbacka för att delta i alla viktiga diskussioner med övriga aktörer.

Även den sjukvårdspersonal som ska använda lokalerna har fått tycka till om utformningen. Det har varit en stor utmaning, eftersom det har tillkommit många önskemål under arbetets gång.

– Huset är rätt olikt det projekt som vi en gång lämnade pris på. När vi trodde att vi var färdigprojekterade ledde de komplicerade grundläggningsförutsättningarna exempelvis till att beställaren lade till ett garage under byggnaden. Jag har aldrig varit med om en tillbyggnad nedåt i ett hus förut, säger Christin Brännström.

En stark sammanhållning i arbetslaget
Hon är inte den enda som färdas långt för att arbeta med projektet. I stort sett samtliga elva i montageteamet anländer på söndagskvällen och stannar i Linköping till på torsdagen, då det bär av hemåt igen efter en intensiv arbetsvecka.

Arbetslaget har en stark sammanhållning, såväl med varandra som med byggledningen och övriga som arbetar med projektet.

– Det känns alltid positivt att åka hit och man har en god känsla i kroppen. Även om jag i stunden inte har en lösning på ett problem, så vet jag att det ordnar sig. Det finns alltid någon att stötta sig mot, säger Christin Brännström.

Lösningar tas fram i dialog
Montageledaren Torsten Persson har stor betydelse för den goda stämningen. Med fyra decenniers erfarenhet av byggbranschen är han lugn, trygg och strukturerad. Han arbetar aktivt för att skapa personliga relationer med dem han har omkring sig. Även om montageledaren är den som fattar de slutgiltiga besluten tror Torsten Persson starkt på att finna lösningar i dialog med andra.

– Att alla medarbetare mår bra och känner sig delaktiga i processen är avgörande för resultatet.

Årets Montageledare kan finnas på Strängbetong
Torsten Persson är en av tre nominerade till Årets Montageledare, en utmärkelse som delas ut på Betonggalan den 22 november. Att kröna karriären med ett sådant pris skulle betyda mycket.

– Nomineringen i sig är hedrande. Inte bara för mig själv, utan också för mitt arbetslag och för min fru hemma i Munkaskog, som gör det möjligt för mig att göra det här.