Höga hållbarhetsmål när P-hus byggs i Kävlinge

Stationsstaden är en ny stadsdel som växer upp kring järnvägsstationen i Kävlinge, i Skåne. Här har byggfirman Otto Magnusson anlitat Strängbetong för att leverera stommen till ett nytt parkeringshus med ungefär 500 platser.

Parkeringshuset påminner om många andra byggen men är långt ifrån ett standardprojekt.

Hållbarhetsmålen är högt satta och tar sikte på att i så stor utsträckning som möjligt leva upp till branschorganisationen Svensk Betongs definitioner för klimatförbättrad betong, som består av tre steg.

Nivåerna i de tre stegen motsvarar cirka tio, 25 respektive 40 procents minskade koldioxidutsläpp jämfört med den betong som är standard i dag.

– Målet för det här projektet är att nå steg två. Det innebär att vi inte kan använda ett vanligt betongrecept, utan måste göra en förbättring. Vi har valt att tillföra slagg som ersättning för delar av cementen, säger Christoff Hagelin, affärsansvarig på Strängbetong.

Slagg, som är en restprodukt från ståltillverkning, är ett välfungerande alternativt bindemedel i betong och mer klimatsmart än cement. Medan ett ton cement leder till utsläpp av cirka 750 kilo koldioxid, släpper slagg endast ut 20 till 40 kilo koldioxid per ton och behöver dessutom inte tillsättas i lika stor mängd.

Håldäck väl lämpade för klimatförbättrad betong

Strängbetong tillverkar hela stommen till parkeringshuset i Kävlinge, men det nya betongreceptet avser enbart håldäcken, som utgör bjälklaget i konstruktionen.

Håldäckens exponeringsklass gör dem bäst lämpade för den klimatförbättrade betongen. Dessutom står de för 45 procent av projektets totala koldioxidutsläpp, vilket ger en bra totaleffekt.

– Håldäck är redan från början en mycket effektiv produkt i förhållande till vad den väger. Lägre vikt betyder i det här fallet mindre cement och det är ju det som spelar störst roll ur klimatsynpunkt. Produkternas kapacitet kan nyttjas väldigt väl, vilket fungerar särskilt bra i parkeringshus. Du får en byggnad med öppna ytor utan pelare mellan parkeringsplatserna, säger Christoff Hagelin.

Strävar efter den perfekta blandningen

Erik Månsson, produktionstekniker vid Strängbetongs anläggning i Veddige, har ansvarat för att ta fram det nya receptet. Han bekräftar att målet är nått och att håldäcken lever upp till steg två i Svensk Betongs definition, det vill säga 25 procents reducerade koldioxidutsläpp.

Men utmaningarna har varit många.

I första hand har det varit viktigt att förhålla sig till att betongen i detta projekt har ett relativt hårt ställt maxkrav på vattencementtalet. Betongen får heller inte innehålla för lite cement eller för mycket slagg i relation till sin exponeringsklass.

Det gäller att hitta den perfekta blandningen.

– Betongen måste även fungera med våra gjutmaskiner och packas ihop på ett korrekt sätt. Det blir ju inte så klimatsmart om vi skulle få avvikelser som gör att vi måste kassera håldäcken för att de inte har fullgoda dimensioner, säger Erik Månsson.

Han tillägger att slagg dessutom förlänger härdningstiden.

– Därför måste vi räkna med en långsammare produktionstakt. I dag använder vi värme för att förkorta tiden. Det finns också tillverkare av tillsatsmedel som försöker ta fram lösningar som kan aktivera slaggen och skynda på processen. Det skulle hela branschen ha nytta av.

Hittar bäst lösningar tillsammans

Enligt Svensk Betong är samverkan mellan alla berörda parter avgörande för att klimatförbättrad betong ska få avsedd kvalitet och funktion.

Det stämmer väl överens med Strängbetongs strategi att samarbeta i team, där de önskemål och förväntningar kunden framför till affärsutvecklare och projektledare länkas samman med erfarenheterna från produktion, planering, konstruktion och montage.

Hänsyn måste tas till hela kedjan. Annars finns det en risk att en klimatförbättring på ett ställe leder till försämringar på ett annat, vilket kan påverka helheten negativt.

– I ett sådant här projekt kan inte var och en sitta på sin egen kammare och hitta på lösningar. Vi måste göra det tillsammans, säger Erik Månsson.

Interna uppföljningsmöten har hållits varannan vecka för att säkerställa att arbetet med parkeringshuset i Kävlinge har fungerat enligt plan.

Erik Månsson upplever att de digitala möten som har införts under pandemin dessutom har gjort processen enklare och mer inkluderande än tidigare. Det är lätt för alla att delta, oavsett var de befinner sig.

– Kommunikationen har varit tät mellan projektledning och produktion. Vi har använt varandras kompetenser för att skapa ett mervärde åt kunden, dessutom utan ökade kostnader. Tack vare ett gott samarbete har vi fått en bättre produkt och minskade koldioxidutsläpp, säger Christoff Hagelin.

Nytt standardrecept ger minskad klimatpåverkan

Erik Månsson, Christoff Hagelin och deras kollegor har fått med sig många lärdomar från projektet som de kommer att ha nytta av i framtiden. Fler liknande projekt är redan på gång.

Erik Månsson menar att det är fullt möjligt att nå steg tre i Svensk Betongs definition redan nu, men då avser han bara själva betongen. Utmaningen ligger i att den även ska gå att använda på ett effektivt sätt i en prefabricerande fabrik med hög produktivitet.

Det långsiktiga målet är nämligen att arbetet ska leda fram till ett nytt standardrecept, som kommer att användas oberoende av om kunden önskar klimatförbättrad betong eller ej, framhåller Christoff Hagelin.

– Vi vill inte bara göra en bra punktinsats, utan är måna om att hitta en process som fungerar över tid i vår produktion och som går att använda i flera projekt. Det viktiga på sikt är ju att minska vår egen klimatpåverkan och Strängbetongs totala utsläpp.