Kyrkan öppnar spa med rå betong och trädetaljer

Johan Sundberg och Mattias Andréasson är arkitekterna bakom Andrum där Strängbetong bidragit med bla håldäck och väggelement. De har varsin arkitektbyrå men sitter på samma plats, varför de ofta samarbetar kring projekt.

På Stiftsgården Åkersberg i Höör har Svenska kyrkan öppnat ett spa där de kan rå om hela människan: ande, själ och kropp. Den avskalade arkitekturen har skapat en fridfull plats, där prefabricerade betongelement fyller en viktig roll för upplevelsen.

Vid utomhuspoolen, där Pelle Sundelin sitter flankerad av Johan Sundberg och Mattias Andréasson, kommer den råa, obehandlade betongen fram i all sin prakt.
Vid utomhuspoolen, där Pelle Sundelin sitter flankerad av Johan Sundberg och Mattias Andréasson, kommer den råa, obehandlade betongen fram i all sin prakt.

Pelle Sundelin, stiftsgårdschef och präst, kränger på sig den badrock som Stiftsgården Åkersberg i Höör har tagit fram åt besökarna på Andrum, det första och hittills enda spa som drivs av Svenska kyrkan. Plagget når honom till anklarna, har vida ärmar och utmärker sig särskilt för den huva som han drar över huvudet.

Arkitekturen är öppen för tolkning
Det är lätt att se en koppling till det kyrkliga i den munklika badrocken; och att föra över associationerna till byggnaden. Men till skillnad från det intilliggande kapellet saknar spaet uppenbara religiösa symboler, även om de finns där för den som är mottaglig. Vatten är i sig en stark symbol inom i stort sett alla religioner.

Den invändiga bassängen kallas Källan. Dess funktion är inte enbart för bad. Den har också en viktig roll i den visuella upplevelsen av rummet. Intill poolen finns en uppvärmd sten, nästan som ett altare, avsedd för vila eller massage
Den invändiga bassängen kallas Källan. Dess funktion är inte enbart för bad. Den har också en viktig roll i den visuella upplevelsen av rummet. Intill poolen finns en uppvärmd sten, nästan som ett altare, avsedd för vila eller massage

Samtidigt kan miljön uppfattas helt annorlunda av en annan besökare. Byggnaden är mångbottnad, på samma sätt som huvan på badrocken anspelar på spaets kyrkliga koppling samtidigt som den har en högst världslig funktion i möjligheten att skärma av omgivningen.

Platsen blir vad man själv fyller den med.

– Vi har skapat en arkitektur som inte skriver besökaren på näsan. Det finns mycket att upptäcka när man är här, men jag tycker att det är bra att vi inte har en manual för hur de här olika lagren ska tolkas. Mycket beror på vad man själv tar med sig in, säger arkitekten Johan Sundberg, som har formgett spaet i samarbete med arkitektkollegan Mattias Andréasson.

Betong i full kraft och råhet
Att Andrum, som invigdes i december 2018, ligger i en sluttning spelar en avgörande roll för både spaupplevelsen och det visuella intrycket. För en besökare som står rakt framför entrén ser det ut som en låg byggnad med stora fönster och en fasad av ännu inte grånat lärkträ.

Andrum är det mångbottnade och passande namnet på Åkersbergs stiftsgårds nybyggda spa i Höör. Det var ett av 140 namnförslag som styrelsen fick in och stod som slutlig segrare efter en omröstning på Facebook.
Andrum är det mångbottnade och passande namnet på Åkersbergs stiftsgårds nybyggda spa i Höör. Det var ett av 140 namnförslag som styrelsen fick in och stod som slutlig segrare efter en omröstning på Facebook.

Från sidan uppenbarar sig byggnadens väldighet. Den växer sig större nerför backen och trädetaljerna fasas ut alltmer till förmån för opolerad betong och höga, avlånga fönsterpartier.

– Vi vill att de olika materialen ska synas tydligt. Betongen får lov att vara betong i all sin kraft och råhet. På många ställen är den inte behandlad alls, utan har kvar samma utseende som när den levererades från fabriken, säger Mattias Andréasson.

Grovhet samspelar med sinnlighet
I foajén dominerar trä, främst gran men även ek, medan golvet utgörs av halländsk gnejs. Materialen återkommer i olika former i hela byggnaden. Den genomgående idén är att skapa ett samspel mellan hårda och mjuka material, att låta det grova möta det sinnliga.

Här uppe gör sig vardagen fortfarande delvis påmind. Det är möjligt att tala i mobilen. Kaffemaskinen surrar. En gräsklippare dundrar förbi utanför. Men när Pelle Sundelin tar täten nerför den krökta trappan till omklädningsrummen tonar världen ovan- och utanför långsamt bort. Väggar och tak kommer närmare och skapar en omslutande miljö.

Vandringen går in i byggnaden men också in i besökaren själv. Det blir en nedstigning i lugnet.

– Bibeln talar om människan som ande, själ och kropp. Kyrkan är kanske inte så känd för att ta hand om den senare. Genom att driva ett spa kan vi måna om hela människan, säger Pelle Sundelin.

I vilstolarna som vetter ut mot de nästan fem meter höga fönstren kan spagästerna slappna av i lugn och ro.

Prefablösningen är en del av estetiken
Steget ut från de relativt små omklädningsrummen till den katedralliknande spamiljön blir överväldigande, med ljuset som flödar in från de nästan fem meter höga fönstren, den 34 gradiga värmen, doften av eukalyptus och trä samt den påtagliga tystnaden som bara bryts av porlande och rinnande vatten.

Här i det allra innersta får också byggnadens prefabricerade betongstomme ta tydlig plats i rummet. Betongen sträcker sig kraftfullt mot taket och dominerar helt i de svalkande och renande duschkuberna intill den centralt placerade bassängen, eller källan som den kallas.

Prefablösningen från Strängbetong är rationell och ekonomisk men har också betydelse för den estetiska utformningen. Det är ett tänk som arkitekterna har använt sig av förut. I bostadsprojektet Göingegeten i Dalby lät de skarvarna mellan Strängbetongs prefabricerade betongelement bli en del av det grafiska uttrycket.

Konstruktionen blir tydlig för besökaren
Johan Sundberg talar mycket om ärlighet, om att framhäva prefabbetongen för vad den är och inte förklä den till något annat. Det finns en njutning i att som besökare förstå vilken sorts byggnad man befinner sig i och hur den är sammansatt, menar han.

– Vi gör allt annat än att gömma prefabbetongen. Gästerna ska kunna läsa huskroppens alla delar. Man ser tydligt att det finns en gjuten betongsockel och att det har ställts dit element av betong. Det händer också något i spänningen mellan den nakna betongen, som är väldigt rå, och den nakna människokroppen.

Spaavdelningen har tre så kallade upplevelseduschar, en varm, en kall och ett regnrum, där betong är det dominerande materialet. Jens Malmhagen, Mattias Andréasson och Pelle Sundelin kikar in i regnrummet. Bakom dem ligger spaets ångbastu, vägg i vägg med torrbastun.
Spaavdelningen har tre så kallade upplevelseduschar, en varm, en kall och ett regnrum, där betong är det dominerande materialet. Jens Malmhagen, Mattias Andréasson och Pelle Sundelin kikar in i regnrummet. Bakom dem ligger spaets ångbastu, vägg i vägg med torrbastun.

Håldäck håller tätt mot ångtrycket
Utöver att leverera och montera betongen har Strängbetong bidragit med teknisk expertis, däribland i utformningen av pelarkonstruktionen, som har hämtat inspiration från kapellet. Håldäcken i takkonstruktionen i kombination med gjutasfalt bidrar också till att hålla tätt mot det kraftiga ångtryck som byggs upp genom stommen, en utmaning som finns i alla badhus.

– Det är unikt med ett badhus med så stora uppvärmda ytor där man ändå kan ha ett så tunt taköverdrag som här. Det går bara att göra med prefabbetong eller genom att gjuta en hel platta där uppe, men det sistnämnda skulle bli alldeles för dyrt. Utan den här lösningen skulle exteriören se konstig ut. Byggnaden måste smälta in i parkmiljön, säger Johan Sundberg.

Bortsett från några få specifika önskemål var arkitekterna Johan Sundbergs och Mattias Andréassons huvudsakliga underlag inför projektet en berättelse som stiftsgården satt samman. Den handlade om en kvinna som varit gäst på spaet och hur hon vid hemkomsten skildrade upplevelsen för sin make. Den känslan ville stiftsgården att arkitekterna skulle fånga.
Bortsett från några få specifika önskemål var arkitekterna Johan Sundbergs och Mattias Andréassons huvudsakliga underlag inför projektet en berättelse som stiftsgården satt samman. Den handlade om en kvinna som varit gäst på spaet och hur hon vid hemkomsten skildrade upplevelsen för sin make. Den känslan ville stiftsgården att arkitekterna skulle fånga.

Ödmjukhet går före lyx
Retreat och askes är andra nyckelord som nämns. Andrum ska erbjuda stillhet, ett slags avhållsamhet från yttre störningar.

– Vi släpper in högst 30 personer i taget. Här ska råda lugn och ro. På andra spaanläggningar kan det vara mer tjo och tjim, men det passar inte in här, säger Jens Malmhagen, driftschef på Stiftsgården Åkersberg.

Ambitionen går igen i den återhållsamma arkitekturen, där ödmjukhet går före lyx. Spaets utformning karakteriseras nästan lika mycket av frånvaro som av närvaro. Upplevelsen ska vara fri från schablonmässiga föremål som besökarna känner igen från vardagen, såsom foder, tryckknappar och elektronik. I stället finns det en strävan efter ursprunglighet.

Avskalad miljö stärker upplevelsen
Det är samma minimalistiska tanke som i ett kloster, att inte ha mer än vad som behövs.

– Ganska tidigt i processen kom vi fram till att vi inte var ute efter ett traditionellt spa. Det här skulle vara speciellt och tydligt förankrat i platsen. I stället för att stoppa in en massa saker ville vi skapa en avskalad miljö. Ju mer man reducerar, desto starkare blir upplevelsen, säger Mattias Andréasson.

Johan Sundberg tar vid:
– Ytterst handlar det om att hjälpa människans sinne och kropp att ta sig fram genom de olika upplevelserna i spaet, att försöka styra utan att det märks.

Mer information

Andrum – byggfakta

  • Typ av byggnad: Spa.
  • Plats: Stiftsgården Åkersberg, Höör.
  • Byggherre och ägare: Svenska kyrkan.
  • Huvudentreprenör: Byggom, Lund.
  • Arkitekter: Johan Sundberg, Johan Sundberg Arkitektur,  Mattias Andréasson, Blasberg Andréasson Arkitekter, och Henrik Ålund, handläggande arkitekt.
  • Stomme: Betong, platsgjuten i själva sluttningen, prefabricerad i övrigt.
  • Komplett betongleverantör och –montör: Strängbetong.
  • Andra framträdande material: Gran-, ek- och lärkträ, hallandsgnejs och glas.
  • Byggtid: 2017–2018.
  • Invigdes: 10 december 2018.

Läs också...