Stor potential till minskad klimatpåverkan vid nyproduktion – fem byggsystem jämförda

Med klimatförbättrad betong och HVO -bränsle kan koldioxidutsläppen från flerbostadshus minska med upp till 20 procent.

Det slås fast i en pågående fristående studie, beställd av Sveriges Byggindustrier och utförd av energi- och klimatstrategen Johnny Kellner, i samarbete med forskare från KTH och IVL Svenska Miljöinstitutet.

Syftet med studien är att jämföra hur fem olika byggsystem, tre betong- och två träkonstruktioner, påverkar klimatet under hela sin livscykel, från produktion till slutskede. I delrapporten Minskad klimatpåverkan från flerbostadshus redovisas resultaten i ett 50-årsperspektiv.

Oberoende forskare har granskat byggsystemen
Studien utgår från ett referenshus uppfört i Hökarängen utanför Stockholm år 2010. Huset har sex våningsplan, 22 lägenheter och två hissar men inget underliggande garage.

De fem undersökta byggsystemen är volymelement i trä, massiv stomme i korslimmat trä, platsgjuten betongstomme med kvarsittande form (VST), platsgjuten betongstomme med lätta utfackningsväggar samt prefabricerad betongstomme.

Strängbetong står bakom den sistnämnda lösningen, som består av håldäcksbjälklag i betong kompletterat med ovanpåliggande regelsystem av plåtreglar och spånskiva (Granab).

– Precis som branschen i stort vill vi ju minska vårt koldioxidavtryck. Därför är det jättebra att låta oberoende forskare titta på det. Vi har varit väldigt uppriktiga och har inte utgått från något slags drömscenario, utan bara från sådant som vi faktiskt har i produktion och kan leverera. Vi vill vara med för att se hur våra lösningar står sig i jämförelse med andra och vad vi kan förbättra, säger Henrik Vinell, affärsutvecklare på Strängbetong.

Aktivt arbete minskar utsläppsnivåerna
Rapporten visar att byggsystemen är relativt jämbördiga i de flesta jämförda kategorierna. Utsläppen från driftsenergin under 50 år är exakt densamma oavsett system.

Störst skillnad är det i det inledande produktskedet, med ett utfall till träkonstruktionernas fördel, men Strängbetongs system är inte långt efter och är den betonglösning som har lägst klimatpåverkan.

– Det som än så länge saknas i studien är hundraårsperspektivet. Då tror jag att resultaten blir annorlunda och att vissa träalternativ kanske kommer i en annan dager. Men för mig handlar det inte om att tävla, utan om att studien konstaterar att om alla aktörer arbetar aktivt med frågan kan vi komma ner på väldigt låga utsläppsnivåer, där det inte är någon större skillnad mellan trä och betong. Det finns utrymme för båda materialen, men de gör sig kanske bäst på olika platser, säger Henrik Vinell.

Håldäcksbjälklag ger betydligt lägre utsläpp
Det är också tydligt att för samtliga prefabricerade byggsystem, oberoende av material, står transporten av element till byggplatsen för en förhållandevis stor andel av utsläppen under byggskedet. Därför finns det en stor potential i att ersätta fossil diesel med biobaserat HVO-bränsle.

De betongbaserade byggsystemens klimatpåverkan är dessutom starkt kopplad till byggnadernas materialanvändning, varför de viktigaste förbättringsåtgärderna anses vara att använda så kallad klimatförbättrad betong och att med bibehållen funktion minska mängden betong i konstruktionen.

Här har Strängbetong redan kommit långt. Håldäcksbjälklagen har 20 procent lägre betongmängd än de två platsgjutna systemen. Samtidigt har en del av cementen i betongens bindemedel ersatts av masugnsslagg, vilket är just en sådan klimatförbättring som forskarna rekommenderar.

Mycket att lära av stålindustrin
Inför framtiden framhåller Henrik Vinell vikten av ökad återanvändning och fortsatt materialoptimering. Han ser stålindustrin som en god förebild.

– Ytterst lite stål hamnar på soptippen. Större delen av armeringsjärnet i våra betongelement är hundra procent återvunnet stål. Betong har mycket att lära där. Men regelverk och EU-normer hänger inte riktigt med. Vi kan för närvarande bara ha fem procent återvunnen betong som ballast, men det kommer att förändras i framtiden.

Ändrat klimat ställer krav på ytskikten
Ytskiktens livslängd har också stor betydelse. Ofta är det ju de som behöver renoveras och bytas ut, medan betongstommarna kan stå kvar mycket länge.

Underhåll kommer alltid att behövas, men av både miljö- och kostnadsskäl är det ju bra om det inte blir för tätt mellan gångerna, menar Henrik Vinell.

– Om klimatet förändras och blir varmare och fuktigare är betong som material ganska bra. Det står emot både temperaturvariationer och nederbörd. Däremot finns det andra aspekter av klimatförändringarna, exempelvis mikrober i luften och algpåväxt på byggnader, och då måste man börja tänka lite annorlunda när det gäller ytbehandlingar och ytstrukturer.

Viktigt att hushålla med och återanvända material
Att sia om framtiden är alltid svårt. Vad vet vi om förutsättningarna om hundra år? frågar sig Henrik Vinell retoriskt. Men han är samtidigt övertygad om att vi kommer att få se många nya smarta kompositmaterial.

– Det är viktigt att man redan under utvecklingsfasen tänker på hur materialet en gång ska kunna återanvändas, så att man i framtiden använder resterna på ett klokt sätt. I ett större perspektiv är det också viktigt att inte använda mer material än vad som behövs. Det räcker inte med att ha ett material med goda egenskaper. Vi behöver också bli bättre på att hushålla med våra resurser.