På Strängbetong i Herrljunga möter hantverk modern teknik

Höstsolen skickar sitt varma ljus över skördade åkrar och Strängbetongs produktionsanläggning i Herrljunga. Klockan är tio över fem på morgonen och formsnickarna har precis dragit på

sig skyddskläder och justerat spännet på hjälmen. Med vana grepp, med hjälp av lyftkonstruktionen i taket, lyfts betongelementen av. Den som lägger en hand på betongen känner värmen från härdningen som pågår intensivt det första dygnet och sedan fortätter i långsammare takt.

I raskt tempo växer dagens gjutformar fram. Trästycken i olika former spikas och fästs mot en träram som vilar på ett enormt stålbord. Strax efter sju börjar också konstruktörernas arbete med att skapa ritningar för de kommande veckornas produktion.

– Det är kombinationen av hantverksskicklighet, materialerfarenhet och modern teknik som gör vår produktionsenhet unik, säger Tomas Kling, på Strängbetong i Herrljunga och kliver åt sidan för att släppa fram en truck.

Byggherrar och arkitekter är de kunder som produktionsenheten i Herrljunga har mest kontakt med. Betongfasader, väggar och trappor produceras i ett nära samarbete med uppdragsgivarna, efter initiala diskussioner med en affärsansvarig på Strängbetong.

– Det är ganska vanligt att en arkitekt håller upp sin mobil, visar några inspirationsbilder och frågar: ”Kan vi skapa den här fasaden?” Och oftast kan vi det, säger Tomas Kling.

Det är inte ovanligt att kundernas förfrågningar leder till nya lösningar: Fasader med ett visst djup eller en viss form. Nya slipningar, nya ytterskikt eller nya färger i labbet. Bland de största utmaningarna så här långt nämns bostadshuset Magasinet i Göteborg med fasaden av återvunnet tegel fäst i ytterskiktet. Att skapa rätt form på betongflätorna till den nya byggnaden vid Nationalmuseum i Stockholm var en annan utmaning.

Teo Lillievars är produktionstekniker på Strängbetong Herrljunga. Han funderar på några av de senaste årens mer speciella uppdrag samtidigt som han går ett varv i produktionsanläggningen för att se att allt flyter på enligt plan.
– I Hammarby Sjöstad i Stockholm, kvarteret Mältaren, finns en fasad vars yta är ömsom konvex och konkav. Den var också utmanande att få till. Visst kan vi lägga pannan i djupa veck och fundera innan vi hittat rätt formar och betongrecept, men utmaningarna är också det roligaste som finns. När vi skapat en ny produkt som alla är nöjda med växer vi alla flera centimeter av yrkesstolthet, säger Teo Lillievars.

I labbet möter vi Malin Gjertz, labbansvarig på Strängbetong Herrljunga. Hon ser till att den betong som lämnar produktionsenheten har rätt hållfasthet och färg. Överallt i labbet står trälådor med betongplattor som visar olika infärgningar och uttryck. Här finns fler än 10 000 betongrecept.

– Jag möter flera utmaningar när det gäller färgad betong. En är att efterlikna färger som redan finns, då gäller det att blanda ett recept som landar så nära originalfärgen som möjligt. Andra gånger kan en kund ringa och säga: ”Jag behöver mörkgrön betongbotten med gul ballast i ytskiktet”. Det är roligt och sätter min kreativitet på prov, säger Malin Gjertz.

I A-hallen fylls en ny form med betong från en röd bask. I genomskärning skulle fasadelementet visa ett ytskikt av exempelvis betong, tegel eller frilagd ballast. Därefter syns isolering, armeringsjärn och ytterligare betonglager.

Marknaden för betongfasader och betongväggar växer i hela Sverige. Även om Strängbetong har stor kapacitet är en av huvudfrågorna hur fabriken och kapaciteten kan utvecklas och bli ännu bättre framöver.

– Vi fungerar bäst i ett nära samarbete med arkitekter och byggherrar. När vi tillsammans här på plats undersöker vad som är möjligt och provar nya lösningar. Det gör att vi utvecklas och har ännu roligare på jobbet.