Storordern Fittja gård gav säkrare boende

Fittja Gård är fortfarande ett av Strängbetongs största åtaganden vad gäller bostadsprojekt. Företagets tekniska direktörer utvecklade ett system mot rasrisk som blev vägledande i Sverige och standard i byggbranschen.

Strängbetong fyller 80 år! Det vill vi fira! När vi dök ned i arkiven möttes vi av fascinerande berättelser, här är en av dem.

På 50- och 60-talet tog svensk ekonomin fart, människor sökte sig till storstäderna för att få arbete och bostadsbristen blev akut. Statsminister Tage Erlander lovade att det skulle byggas en miljon nya bostäder på tio år, runt om i landet. 1971 får Strängbetong en av sina största ordar genom tiderna: 2 200 lägenheter skulle byggas i Fittja Gård, söder om Stockholm. Under samma period fick företaget även uppdraget att bygga 800 lägenheter i Göteborg.

Linförspända bjälklag böjar användas
Några år tidigare hade Strängbetong köpt licensrätten för att tillverka hålbjälklag med maskin, från Kanada. Det innebar att bjälklagen nu blev linförspända istället för trådförspända. Tack vare däckelementens släta undersidor kunde de även fungera som innertak, vilket gjorde byggprocessen betydligt effektivare.

1970-1973, prefabtekniken utvecklas och flerfamiljsbostäder i Fittja byggs. Satsningen i norra Botkyrka är ett av de största inom miljonprogrammet. Strängbetong fick uppdraget att leverera väggelement, och förspända håldäck till 2 200 lägenheter.
1970-1973, prefabtekniken utvecklas och flerfamiljsbostäder i Fittja byggs. Satsningen i norra Botkyrka är ett av de största inom miljonprogrammet. Strängbetong fick uppdraget att leverera väggelement, och förspända håldäck till 2 200 lägenheter.

Tidsstudier vässar produktionen
Den stora volymen lägenheter innebar att Strängbetong behövde rationalisera produktionen även av väggelement. Efter noggranna tidsstudier utvecklades en form av löpande-band-princip, ett viktigt steg mot modernare prefab-produktion.

System mot rasrisk blev vägledande
Efter en rasolycka i ett prefabricerat hyreshus i London 1968 var frågan om rasrisk högaktuell i Sverige. Strängbetongs tekniska direktörer, Herbert Keller och Karl-Gustav Bernander, var angelägna om att säkra de nya husen mot rasrisk. I princip fanns det vid denna tid inga regler som krävde sådana åtgärder. Duon konstruerade ett system mot rasrisk, vilken användes vid bostadshusen i Fittja. Denna metod, som i stora drag är densamma än idag, blev vägledande i Sverige och kom att användas som en standard i branschen.

Metoderna underlättar nutida renovering
När NCC, i samverkan med arkitektbyrån Spridd, under 2000-talet moderniserade lägenheterna, kunde detta göras utan större svårighet och till en begränsad kostnad. Detta tack vare Strängbetongs metod med förspända bjälklag som ger långa spännvidder och färre bärande element. Att man använda lätta lägenhets- och rumsavskiljande väggar är en stor fördel i renoveringsarbetet.

Under fem år flyttade fler än 40 000 människor till nya bostäderna i norra Botkyrka. Till Fittja kom de första hyresgästerna i februari 1971.

Läs också...