Flätad fasad väcker intresse vid Nationalmuseum

Med koncentrerad precision flyttar kranföraren de 19 ton tunga betongelementen från lastbilsflaket. De lyfts och vänds i luften för att sedan monteras i byggnaden. Stockholmare som med raska steg går längs kajkanten tittar upp och stannar till. Någon tar en bild med sin smartphone när kranen lyfter ännu ett betongelement.

– En flätad fasad i betong blir en naturlig och vacker del av Museiparken, säger Stefano Mangili, arkitekt på Wingårdhs.

– Jag har monterat betongelement i fyrtio år och den flätade betongytan väcker helt klart uppmärksamhet. Den sticker ut på ett bra sätt, säger Björn Andersson, byggledare på Strängbetong.

Den nya byggnaden ligger i Museiparken ett tiotal meter från museet. Strängbetongs uppdrag att utforma betongelementen till huset med flätad fasad rimmar väl med visionen att skapa de vackraste, mest innovativa och hållbara samhällsmiljöerna i Sverige.

– Wingårdhs kontaktade oss och frågade om vi kunde ta fram ett prov på hur en flätad fasad i betong skulle kunna se ut. Jag kände direkt att det här är en perfekt utmaning för vår produktionsanläggning i Herrljunga. En vecka senare hade vi tagit fram ett prov på en fläta som vi visade arkitekterna, säger Jörgen Keysan, affärschef på Strängbetong. I alla byggprojekt uppstår utmaningar och renoveringen av Nationalmuseum samt uppförandet av den nya byggnaden intill museet är inga undantag. Statens fastighetsverk har fått regeringens uppdrag att renovera museibyggnaden. Därefter ska Riksantikvarieämbetet, Stockholms stad, Wingårdhs, Skanska och Strängbetong enas om varje steg och förändring. Men för Strängbetong var utmaningarna av annan karaktär. – Att skapa flätan i fabriken var en utmaning. Vi provade olika former och efter några dagars experimenterande hittade vi en lösning som alla var nöjda med, beskriver Jörgen Keysan. Byggledare Björn Andersson nickar och fortsätter:

– Under monteringsarbetet var det knepigt att köra lastbilar och frakta kranar till Blasieholmen, där gatorna är smala och gränderna trånga. En annan utmaning uppstår vid montering. Mönsterlinjeringen i flätorna måste vara perfekt eftersom ögat är känsligt för avvikelser. Men nu ser det fint ut, säger Björn Andersson och pekar mot monteringen.

Stefano Mangili är arkitekt på Wingårdhs och har tillsammans med sitt team ritat den nya byggnaden. För honom är det viktigt att den smälter in i Museiparken.

– I engelska 1800-tals parker ser man ofta vildvin och murgröna klättra längs spaljéer, växthus, stenmurar och pumphus. Vår vision är att byggnaden ska samspela med omgivningen och en flätad fasad blir ett vackert inslag i parken, säger Stefano Mangili. Nationalmuseum har ett exponerat läge centralt i Stockholm, vid Nybroviken och Strömmen mitt emot Slottet. Allt som sker här kommer att ses, diskuteras och kritiseras, menar Stefano Mangili. – Den nya byggnaden är utformad så att den enkelt kan monteras ned och återvinnas om det skulle behövas. Men jag tror och hoppas att Stockholmare och turister kommer att bli kära i den flätade fasaden och kräva att huset ska stå kvar under många år framöver.