Därför är hållbarhet en avgörande fråga för Strängbetong

Senast år 2045 ska all betong vara klimatneutral. Det är branschens gemensamma mål. Men det ligger fortfarande ganska långt fram i tiden. Därför har Strängbetong satt upp egna hållbarhetsmål, som ger effekt betydligt tidigare.

Redan i år ska koldioxidbelastningen minska med tio procent. Anders Mattsson, teknisk chef på Strängbetong, medger att det är ett ganska tufft mål. Han bedömer det ändå som realistiskt.

– Målet inom Consolis är att minska koldioxidbelastningen med 30 procent till år 2030. Och vi måste ju börja någon gång. Det är viktigt för oss att värna om miljön. Vi kan alla se följderna av klimatförändringarna. Om vi minskar förbrukningen av cement får vi dessutom lägre kostnader. Det blir win-win ur alla aspekter.

Vässat hållbarhetsarbete omfattar fyra områden

Strängbetongs hållbarhetsplan spänner över fyra områden: receptoptimering, konstruktionsoptimering, logistik och material. En arbetsgrupp har bildats för varje område och samtliga ingår i det hållbarhetsråd som Anders Mattsson är ordförande för.

Han sitter dessutom med i Strängbetongs ledningsgrupp, som han rapporterar regelbundet till.
På så sätt har frågan fått ytterligare tyngd.

– Vi har vässat hållbarhetsarbetet på många sätt, både genom arbetsformen och rapporteringen. Vi tar fram nyckeltal inom flera olika områden och har en avstämning varje månad, för att säkerställa att vi rör oss i rätt riktning, säger Anders Mattsson.

Strängbetong har även tagit fram miljövarudeklarationer för samtliga produkter enligt det internationella EPD-systemet (Environmental Product Declaration), som redovisar produktens miljöpåverkan under hela dess livscykel.

– Hittills har det inte varit något konkurrensmedel. Pris och leveranstider har varit viktigare. Men det är på väg att ändras. Kunderna börjar jämföra företag även på hållbarhetsområdet. Då är det viktigt att ligga bra till och vara konkurrenskraftig, säger Anders Mattsson.

Många vägar till minskad cementförbrukning

Strängbetong har engagerat alla sina fabrikschefer i arbetet med receptoptimering. På så sätt ska goda idéer snabbt spridas inom bolaget. Huvudmålet är att minska cementförbrukningen. Tillverkningen av cement bidrar till nästan fyra procent av världens totala koldioxidutsläpp.

Forskningsprojekt kring alternativa bindemedel följs noggrant. Experiment pågår bland annat med restprodukter från livsmedelsindustrin och olika leror. Flygaska och slagg kan också delvis ersätta cement som tillsatsmaterial i betong.

Återanvändning är ett annat bra alternativ. Krossat och sorterat spillmaterial kan användas när nya vägar byggs, men även som en del av ballasten i nya byggnader, uppger Anders Mattsson.

– Vi kommer ändå att vara beroende av cement för en ganska lång tid framöver. Men vår cementleverantör jobbar även på sitt håll med att minska koldioxidutsläppen, exempelvis genom så kallad geologisk lagring.

Högre vattencementtal påverkar inte resultatet

Anders Mattsson betonar också att vattencementtalet, som anger förhållandet mellan vatten och cement i betong, inte behöver vara så lågt som det hittills har varit för att uppnå rätt hållfasthet och beständighet. En torr och varm miljö är en viktigare förutsättning för snabb uttorkning.

– Uttorkningen av bjälklag kan ske på många andra sätt än att lägga till en massa extra cement, vilket dessutom är en väldigt kostsam metod. Men vi måste förklara för kunderna vad det innebär, så att de inte tror att det blir jättesvårt att härda betongen.

Med produktion på sju platser i Sverige har Strängbetong goda möjligheter att tillverka betongelementen så nära byggarbetsplatsen som möjligt för att på sätt minska transporterna. En utmaning är att alla produkter för närvarande inte tillverkas överallt.

Det gäller att hitta en balans mellan kortare transportvägar och rätt beläggning på varje produktionsenhet, förklarar Anders Mattsson. Men redan nu kräver Strängbetong att de underleverantörer som sköter transporterna använder miljövänligt bränsle.

Materialsnål bärförmåga i framtidens produkter

För konstruktörerna är den främsta utmaningen att minska produkternas dimensioner och därmed materialanvändningen utan att påverka egenskaper eller kvalitet. Men med stora volymer ger även små justeringar, som fem millimeter tunnare ytterskivor på sandwichelementen, märkbara resultat.

Strängbetongs håldäck är ett exempel på en produkt som redan i dag kombinerar bärförmåga och långa spännvidder med materialsnålhet.

Nästa steg är att tillföra även andra material, menar Anders Mattsson, som spekulerar i att Strängbetong i framtiden kommer att leverera både stål- och träelement med betonginslag.

– Vi har varit ganska vana vid att jobba med rena betongstommar, men kanske ska vi kalla oss för stomleverantör snarare än betongleverantör. Alla material har ju sina för- och nackdelar. Därför är en kombination ganska bra, där man tar det bästa från varje material för att skapa en optimal byggnad ur både konstruktions- och hållbarhetsperspektiv.